Studenten 2009

Ja, nu är den snart här, studenten 2009.
Massor med saker i skolan och det är med en skräckblandad förtjusning man nu  försöker klara genom de 4 sista veckorna i skolan. För alltid.

Det känns lite skumt att veta, då sommaren är kommen öppnar sig en helt ny värld av frihet, uppesittarkvällar, kvällsdopp i Spegeldammen..
- Men sen då?

Ska man sätta sig i en båt och låta den driva med strömmen tills man kanske hamnar någonstans där man kan få ihop pengar till vatten & bröd?

Eller försöka "snylta" på sina föräldrar och ta itu med vuxenbiten "lite senare"?

Det låter brutalt, men kan ana att detta är någonting som far runt i huvudet på oss, Studenter 2009.

Scenario 1:
RIIIIIIIIIIING
Mattias kollar på klockan, och får genast fart på benen.
- fan fan fan, skulle varit på jobbet för 2 timmar sedan.
Mattias halkar på golvet och slår i bakhuvudet.
Mattias finns inte mer.

Scenario 2:
RIIIIIIING
Mattias kollar på klockan, och kastar den i väggen.
- lol
Mattias somnar om och vaknar aldrig igen.

Kanske lite väl i det grövsta taget men att välja, mellan olika saker i livet är inte ett dugg enkelt. Oftast.
Barnen i Bullerbyn sjöng så glatt om falukorvar när de helt plötsligt kom fram till ett vägskäl.

I det vägskälet befinner sig jag, och många många andra i just nu.
Klumpen i magen  trycks uppför strupen på ett högst obehagligt sätt och ett val måste göras.
Imorgon?
1 år?

Ett som är säkert, är att Mattias Larsson - Student 2009 kommer välja en väg.
Man tar det som det kommer & dum som man är låter slumpen som en bra utväg då farmor ringer och frågar vad i all fridens värld jag tänker göra efter skolan.
Förlåt Farmor.

Edit; Cenario med C? Kanske ska gå om istället för att tänka på framtiden.


Hahahh

Här sitter jag nu igen med kaffet vid min sida, dock inte hemma som det så ofta brukar vara - utan denna gång befinner jag mig inom skolans väggar. I restaurang Viljan närmare bestämt.

Detta betyder också att en halv klass har tillgång till massor med bärbara datorer. Detta i sin tur leder såklart till ett virrvarr av olika youtubefilmer som spelas från alla håll och kanter.

Allt detta pågår medans ettorna springer runt inne i köket och febrilt försöker få ihop några matlådor.
Det kan inte vara kul att arbeta 30 stycken tillsammans. De som verkligen vill bli något kan knappt få chans att visa det. Eller det är väl vad jag själv tror.

Våran Hotell & Restaurangklass som 2009, tar studenten var från början ett gäng på 18.
Över alla åren har det liksom bara försvunnit mer och mer folk. Men vi ser det bara en fördel. Om alla är närvarande dvs.

Kaffet är slut, filmerna fortsätter och alla sitter bara och väntar på klartecken.
Klartecken att få springa ner till matsalen. Palt.


Kvällsro!

Hej hå.

Nu när våren nalkas passar det perfekt att  skotta snö av tak, uppfarter & balkonger så man inte står där med en syndaflod runt huset i april/maj. Det tyckte i alla fall våran far - så efter Biff a lá Lindström @ Gästgiveriet för att stärka musklerna bar det iväg till diverse destinationer.
Sluttid: 3 timmar
Status: Blött


Efter att ha avslutat med några hopp från hustak i de flera ton tunga högarna vi lyckats "skrapa" ihop väntade en lång varm dusch.

Tråkigt det här med årsskiftningar må jag säga.
Slask, vindar, regn & mörkt. Trevligt. Det bäddar dock för att göra det man gör bäst, sitta vid datorn.
Det är i alla fall vad ni tror.

Har som en andra identitet att vara superboy förstår ni.
Det är kukelimukmedicinen som hjälper mig till framgång!

Eh.. Ja...

Med det sagt flyger jag vidare, mot oändligheten... Med kaffet i hand, såklart.


2 månader & 1 vecka

Så länge har ni klarat er utan mig, i bloggarnas värld dvs...

För tillfället sitter jag här i min otroligt varma stol med en kopp.....
..vänta nu!
så här brukade jag väl inte skriva? :I

Nåväl, Livet knallar på och sportlovet, backen & skoter med familjen är en topp prioritet då man varken har haft tid eller orken till att göra något sådant pga väder eller kläder. Peppar peppar.

Varför väljer jag då nu att skriva ett till synes obetydligt inlägg i min blogg, klockan halv 2 på natten till torsdag, den 5 mars?

Det undrar jag också..

Knasigt värre - med LÖKSMAK, Zing Zang _-_-_-

Får försöka göra det bästa av vad som kvarstår av detta sportlov.

Whats new?
_Fyra_ veckor kvar i skolan, informellt. - plugga har jag aldrig haft sisådär svårt för, det kan jag inte påstå.
Men att tycka om det är en helt annan femma.

Hoppas det kan komma något positivt från denna abrupta nytändning och att jag förhoppningsvis orkar ge er en relfektion på livet någon gång här & där.






Tomtefar & hans renar behöver hjälp!

Hej!

Även fast jag vet att folk vill att jag ska fortsätta, och jag själv tycker att bloggen till och från, är ganska trevligt!

Dock har jag fått ett erbjudande från Tomtefar som jag inte kunde tacka nej till.
Så jag kommer vara upptagen med annat tills efter nyår och till skolan börjar igen.

Jag beklagar verkligen men hoppas på ett gott nytt år med stora händelser i männskligheten.

Och med det vill jag önska eder alla en God Helg med mycket godis och presenter.

Tack för mig.


Julbord upp till öronen

Julbord är ett lustigt ting, det må jag säga.
Att man kan trycka in 110  personer i en liten restauranglokal för att sedan se allesamman stå i en 15 meter lång kö för att få i sig några sillbitar och en "skåne".

Dels måste man vara helt senil om man tycker ett julbord är värt att lägga ner pengarna på, men dock kan jag och flera andra, inte klaga.
- Det bäddar för fler jobb och mer pengar nu såhär i juletid.

Dock är detta ingenting vi elever på hotell & restaurang kan ta del av, pengarna alltså.
Nej, vi får nöja oss med lite jultomtar och några prinskorvar mellan varven.

När man väl pratar om detta kan man med lätthet komma in på ett annat spår. Jag syftar självklart på mat.
Mat är ett otroligt tabulagt ämne med många fiender men också vänner.

Varför som sagt, varför står folk i kö inne på "donken" för att få en lite halvflottig burgare och strips som innehåller 3 veckors matfettintag om man hade ätit vad vi skulle kalla "normal" mat.

Kanske är det för att vi verkligen behöver det, eller för att vi har lärt oss att klockan "12.30" är det mat.
Man går likt en zombie mot det utvalda målet. Vilket ofta, eller i alla fall inte oftast är det bästa man kunde äta.

Man kollar på salladsbaren till höger där man måste vänta 12minuter på en utsökt sallad.
Sedan kollar man på Max-restaurangen som ligger lite längre ner längst med gatan till vänster. Där vet man att en hamburgare kostar lite mer, men att det oftast gör än gladare att äta en sockerbomb, eller förlåt, jag menade hamburgare.

slutsatsen som kan dras är nog att man i slutändan får dras med att folk väljer "fel".
Att kalla något fel kan tyckas brutalt, men oftast handlar det bara om sunt förnuft.



P.S
Vi har på mattel.blogg.se redaktionen efter mycket om och men tagit beslutet om att inte ändra något i bloggen förän nyår. Då får ni se en ny sida av den unga mannens liv, vi lovar.
~


Zamg!

Hej där!

Helt otroligt, det har hänt igen... Jag har officiellt blivit världens sämsta bloggare, eller iallafall bodens sämst... Eller, ja.. sämsta uppdateraren.

Inte för att jag är uppe i något slags rekord, eller på något sätt strävar mot ett. Men detta har nog varit ett himla dumt beslut.

Sitter nu redo med kaffet bredvid mig och en del att skriva så håll till godo.

Något jag på senare tid har snappat upp är att det inte är så otroligt bra närvaro i klassen, inga namn nämda och ska inte börja svartmåla någon, men det är bara så otroligt drygt, ansvarslöst och inte minst så förstör det bara för oss andra samt han/hon/det. skärpning nu!

Jag må vara en riktig datornörd när allt kommer omkring men icket hoppar jag över skolan för detta. Datorn är något jag kan fippla med när jag väl har gått ut mitt sista år här på gymnasiet, men att behöva betala flera hundratusen för att ta nya klasser, bara för att man inte orkade gå upp just "den där" morgonen.

Inte direkt hänt något annat i mitt så annars fartfulla liv... äsch, det här sket sig.
Bättre att försöka skriva om något när jag känner för det, alltså förhoppningsvis imorgon.



Laktosfria mjölkprodukter och 1 meter snö, tack

På ett kick var även denna helg slut utan att man hunnit göra något av det man borde ha gjort. Synd.

Måste nog medge att hur mycket jag än vill blogga varannan minut så lyckas det inte. Varför vet jag inte men det strävar emot, och denna känsla kryper enda in i benmärgen.

Som sagt, helgen är över och nu dyker man in till en ny vecka med fruktansvärt mycket att göra i skolan. Matte B oroar mig nog mest för tillfället, inte för att jag är efter på något sätt, snarare för att jag på något sätt inte alltid har alla hästar hemma när jag utför talen. Alltså rätt uträkning men fel svar, vilket kan hända de bästa, kunde bara få hända mig lite mer sällan.

För övrigt har jag nu efter att en stressad morgon där en tallrik yoghurt var inblandad, så otroligt ont i magen. Smärtorna har nog inte varit såhär sedan förra gången man hade magsjukan. På tal om det hörde jag att just magsjukan har börjat härja i hus och hem lagom till sista veckorna i skolan då man absolut inte har råd att bli sjuk. Trevligt.

Om jag nu har några läsare från södra sverige kan jag upplysa er om att det är just nu är en mindre snöstorm utan för fönstret här i skolan, där jag nu sitter på Alkoholhanterings lektionen med inte direkt mycket att göra.

Tror bestämt att jag tänker avsluta inlägget med en vanlig fras jag använder ofta efter laktosintag,
aaaaj!




Helg!

Helgen är här och jag säger bara 3 ord:
Glögg, pepparkakor & skumtomtar.

Med dessa tre attiraljer ska jag nu kliva mot helgens första kväll, vilket lär uppskattas.


Torsdag! (77)

Hej hallå, Nedstämd is back.

Som de flesta säkert har förstått har jag pga vissa personliga skäl gått och blivit smått kär, eller beroende, av WoW.
Fan, Fan, Fan.. Men denna gången vet jag i allafall vad jag tänker göra med mitt liv istället för att bara sitta insnöad tillsammans med datorn, Kaffet & bullarna..
För övrigt sitter jag nu med just dessa tre saker nära till hands och mår utomordentligt gott just nu. Med glada småraska steg gick jag hem med vetskapen om att jag faktiskt har sovmorgon till 12.10 då vi har bad, och sedan slutar vi för veckan.

Ja, så tiden har gått fort, nu är det snart tre veckor kvar tills jullovet och inte alls långt kvar till diverse vinteraktiviteter så som skoter, backen & åka pulka bakom huset med systrarna bus.

Vi har just nu, som ni säkert märkt om ni läst mina skolkamraters bloggar (om de nu skriver om sådant), väldigt mycket i skolan just nu. inom loppet av 1-2 veckor ska vi ha minst 4 arbeten klara och gjorda. Inte de minsta heller.

Föresten så pratade jag med Elisabeth idag, om "Pia's" prov som hon så vackert gav hela klassen G på. Man kan undra hur hon tänker, och detta måste jag säga att Elisabeth höll med om. Sånt förakt hade hon visst så det hade varit bäst att anmäla händelsen till rektorn och låta henne ta det vidare.

Nog för att jag, och fler med mig blev besvikna men det är nog här den sanna Mattias träder fram och försöker komma med förslag. Ja, man skulle nog kunna teckna det som en förvirrad pojke med två stycken personer på varsin sida av axlarna.
Ska man gå till rektorn och få svar på tal? Eller..
Skita i det och hoppas på det bästa, gällande betygen?

Delade känslor och tankar kring detta må jag säga inte är ovanligt, gällande mig.
Ska jag? Ska jag inte?
Ångesten vad andra ska tycka och tänka, men samtidigt har man blivit skolad att man ska stå upp för sig själv och vara den sanna personen istället för att försöka vara någon man inte är.

Nej, nu tog kaffet slut och detsamma med inlägget.

Krya på dig Jimmy_vattenkoppspojken_92


Mvg!

Det är just vad jag fått på precis allting denna termin, förutom kaffeprovet där ett VG utdelades, vilket bådar mycket gott och bara är till ren fördel då jag verkligen inte tänker trappa ner på tempot jag lyckats få upp. Skolan är viktig nu sista året och det är bäst att ta vara på den på bästa möjliga sätt. Rubbin' it in ;)
men...

Margareta aka Pia, har något slags hjärnsläpp och tyckte att mitt 4-sidiga provpapper inte räckte till iallafall ett VG så nu sitter jag där med mina alla fina mvg och ett g+.. Det där g'et kommer förmodligen lägga sig på minnet iallafall nu medans skolan är aktuell.

De flesta tänker väl "men fan, g är ju ett godkänt" men jag tänker inte så, i den såkallade "värld" jag lever i så existerar dem inte. Det känns bara så fel.

För övrigt har vi kockduellen imorgon och denna gång är det finalen som utspelar sig i metodköket vid Hotell & Restaurang, tisdag den 18 november.
Råvarorna blev ett, om man får kalla det, ett katastrofalt försök till en bra rätt utan råvaror och tid. Inte så speciellt lyckat alltså. Men nog ska det bli någonting på tallriken imorgon klockan halv 12, bara det i sig är ju helt fantastisk då vi för 30 minuter sedan tänkte lämna walk over.

Vet inte om det är min grej det där, tävla.
Det är någonting jag alltid hyst agg mot, ung som "äldre".
Att stå där, med svettiga händer och ett hjärta som bokstavligt talat trycker mot revbenen i hopp om att få hoppa ut ur bröstkorgen OM den pumpar lite hårdare, hårdare, hårdare!
Efteråt känns allting bra och känslan att "det här skulle jag kunna göra igen" försvinner lika fort som den kom då man nästa gång kommer fram till vad-det-nu-är man pysslar med.

Med det sagt tar jag nu min kaffekopp som står i köket och doftar ljuvligt för att avjnuta lite wowlir, peace!


SPAGHETTI E GOTT

Hej,
Till att börja med måste jag försöka be om förlåtelse gällande min uppriktigt sagt urkassa uppdatering. Men det har varit riktigt mycket i skolan med nationella och allmänt slöande hos Mr Larsson.
Som ett försök till att ge tillbaka ska jag med glädje inom de närmsta dagarna ta emot förfrågningar och förhoppningvis kunna svara / hjälpa till med.. Just bloggar, bloggen och bloggning i allmänhet.

Helgen avnjuts i det vintervackra Boden i min ensamhet då min bror tar bussen hem om en stund.
Just nu pendlar jag mellan mitt kök och "vardagsrum" då jag försöker att få ihop en pastarätt med blåmögelostsås samtidigt som bloggningen pågår.

Konstigt det där, att när det blir helg och man verkligen försöker slappna av så hittar man saker som man inte hunnit se i sin annars så hektiska vardag. Kanske ett dåligt exempel eftersom jag inte direkt är en väldigt aktiv 18- åring.. Men ni fattar nog.

5 minuter senare...

Så, nu är man på banan igen, snart mat & ett avsnitt av den kritiker-rosade kriminalserien Höök. Underbart bra måste jag säga. Svt har gjort det igen!
Lite efter som vanligt då det är sista avsnitten på säsong 2 jag ser. :)





No thanks

Så var det dags igen, bloggen låg här på startsidan och som vanligt kändes det dumt att inte skriva någonting. Även fast jag många gånger ignorerar det och fortsätter till - vad jag nu skulle göra då, sidan.

Ja, och så kom dagen som är kanske den mest ångestladdade skoldagen denna hösttermin. Barn & Fritid, tillsammans med Hotell & Restaurang ska såklart ha nationella prov i Svenska B.
Tillsammans ska alltså dessa två klasser samsas i en skrivsal på x antal kvm i circus 3 timmar för att skriva en essä, argumenterande text, ett brev osv.. Alltså någonting jag borde se fram emot. Jag är nämligen en självutnämnd skrivare, om jag nu får uttrycka mig på det viset. Jag är alltså inte en sådan person som gillar att stå framför en hop för att snacka en massa skit om något man egentligen inte brinner för, typ talet som hör till nationella provet.

Och ja, det borde gå fint detta, jag känner att det inte lär vara världens lättaste men inte heller den svåraste "uppgiften" vi fått.
Dessutom är det vi får efteråt så otroligt mycket bättre, nämligen två hål i veckan. Eller ja, inte jag då som precis börjat läsa Matte B tillsammans med min kompanjon Sebbe.

Nog om det, Hanna tyckte tydligen verkligen om att bli utmanad, för nu har hon utmanat mig tillbaka med en nästan identisk utmaning som jag själv nyss dragit ut över cyberspace. Därför har jag valt att bara lägga till 2 punkter då det är _7_ denna gång och inte 5, men eftersom ni vet de andra 5... Ja, ni förstår principen.

6. Jag var en obotlig tjejtjusare i mina yngre dagar, dock trappats ner på den fronten.. tyvärr?
7. Äggröra, det är nog den mest underbara frukost, lunch, middagsrätten som finns.. Om den fattige studenten får prata för sig själv.


Nytt inlägg, tack.

Efter en händelsefattig dag med förberedelse inför nationella prov samt betygsnack med NK majen sitter jag nu här bänkad framför datorn med, gissa vad, bredvid mig.

Lina sa något till mig idag vilket skrämde mig lite.
-Hörru Matte, erkänn att du är lite addicted till bloggen nu.

Denna fråga, eller snarare påstående måste jag ärligt säga oroar mig till den yttersta grad.
Jag försökte säga den vanliga frasen "nej" men orden kom inte fram, jag hörde mig själv istället fnissa på ett obotligt fånigt sätt medans jag försökte vända ryggen till.

Är det sant, har jag gått och blivit bloggaddicted, ett inlägg var dag, snart två och till slut sitter jag där tillsammans med den 47 åriga bloggmamman och skriver minst 7 inlägg varje dag, bara för att jag verkligen inte har något annat bättre för mig. Shit.

Måste dock erkänna att livet blir ofta mycket lättare, eller iallafall lite mindre tungt, om man har någonting att pyssla med.
Detta har från början varit en fotboll för min del. Fast det var snarare någonting man gjorde för att verka cool, tuff eller något liknande. Tillflykten nu under hösten 2008 har varit bloggen, datorn och faktiskt Vuollerim.
Man brukar säga "Borta bra men hemma bäst". Det stämmer klockrent in på mig. Större städer i all ära men det är något som gör än varm hela vägen in till hjärtat när alla man möter hälsar, som om man vore en familjemedlem.

I mina senare dagar har jag dock äntligen förstått att det inte gör sig bättre att försöka vara något man inte är. Folk som försöker försvara sig som t ex den berömda bloggerskan "Kissie" gör saken bara värre för sig själv och så att allt går åt pipan i slutändan.

Jag är ingen skribent, krönikör eller någon självutnämnd elitist. Men jag kan lugnt säga att bloggen kommer finnas kvar, visserligen på obestämd tid men jag försöker att se det som en utmaning mer än "något-jag-måste-göra" syssla.

Nu bär det av kan jag lova. Spänn fast säkerhetsbältena & håll noga utkik.
Because it's gonna be a bumpy ride.

Föresten, eftersom jag fick otroligt bra feedback på min idé om bloggdesign- ändringar när det gäller högtider och dylikt, tar jag gärna emot förslag till vad ni vill se i framtiden.. Men jag kan säga så mycket att jag har många ideér som flyter runt i huvudet.









Obama

Ja, ingen har väl kunnat missa det faktum att USA nu har en mörkhyad president vid namn Barack Obama.
Det blev ett lyckligt slut på racet mellan Mcain & Obama kan man väl säga. Om du fråga mig iallafall.


---

Idag hade vi gruppbyte angående köket och hippsvipps fann man oss från varmköket i serveringskläder.
efter en snabb koll i bokningshäftet där antalet 72 lyste upp hela sidan kom den "där igen. Magsmärtan, som växte för var sekund, men vafan det fanns ingen anledning till att deppa ihop och just idag handlade allting om att hjälpa varandra.
Cirka 20 gäster var hade vi tillslut och allting fungerade perfekt.

Man ska då ha i baktanke att både Emmelie & Rasmus serverade med 38-39 graders feber samt att jag har körtelfeber fortfarande. Lina var den enda heltaggade och hon hjälpte oss styra upp allting. Happy day.

Så nu sitter man här igen, som den loosern man är framför datorn, med kaffet i hand och "Nytt inlägg" knappen framför sig, herregud.. Trodde aldrig jag skulle säga det men det börjar nästan bli lite av en addiction att skriva ner sina tankar och händelser från dagen som gått.

Läste dock nyss en 47- årig kvinnas blogg där hon nämnde att hon skrev 7 inlägg i snitt om dagen, detta är helt ofattbart och helt utanför mina gränser. Kan bara ta av mig hatten och buga. Dock kanske det kan bli lite väl mycket, tror knappast att läsarna man har sitter och lusläser alla inlägg, även fast man alltid kan hoppas.

٩(●̮̮̃•̃)۶ B.Obama ٩(●̮̮̃•̃)۶

Tack och hej, Obamagrej!
/Mattias

Min profilbild